Bakgrund till projektet Tankerskydd


Impulsen till detta projekt gav den grekiska tankern Propontis, som med en råoljelast på 100 000 ton fick bottenkänning väster om Hogland i februari 2007. Kaptenen hade godkänt fartygets rutt genom det grunda området, där bottenkänningen inträffade. Trots en lång reva i tankerns yttre skrov, rann ingen olja ut i havet, tack vare dubbelskrovet.

I fallet Propontis kom vi dess bättre undan med blotta förskräckelsen. Små oljeutsläpp sker dock i Finska viken – oavsiktligt eller avsiktligt – tiotals gånger per år.

Statistiken för 1997–2006 visar att största delen av tankerolyckorna i Finska viken har varit grundstötningar. Grundstötningarna har i regel berott på den mänskliga faktorn, i 40 procent av fallen har besättningen varit osäker på fartygets position. Även isen ökar olycksrisken, i synnerhet om besättningen är oerfaren. Därför fokuserar man inom detta projekt på att förbättra navigeringspraxis.

Fartygen agerar självständigt i sjötrafiken under kaptenens ledning. Fartygen är ålagda att göra upp färdplaner, men i praktiken är det endast kommandobryggan som känner till dem.

De viktigaste styrningstjänsterna inom sjötrafiken är VTS och GOFREP. Med hjälp av dessa försöker man höja säkerheten och förbättra miljöskyddet inom sjöfarten. VTS (Vessel Traffic Service) följer upp trafiken i kustfarlederna och skickar meddelanden till fartygen, organiserar fartygstrafiken och ger navigeringshjälp vid behov. GOFREP (Gulf of Finland Reporting) är ett obligatoriskt anmälningssystem för fartygstrafiken i Finska viken. Systemet täcker Finska vikens internationella havsområde. Övervakningen av och informationsgivningen till fartygen sköts i samarbete mellan trafikcentralerna i Finland, Estland och Ryssland. Finska vikens VTS finns vid sjötrafikcentralen i Helsingfors, där fartygstrafikledarna upprätthåller en trafikbild i realtid utifrån den information de får in. Från samma plats övervakas även det finländska GOFREP-området.

Både VTS och GOFREP utnyttjar förutom andra myndigheter även fartygens automatiska identifikationssystem AIS (Automatic Identification System), som i enlighet med IMO:s bestämmelse är obligatoriskt för alla fartyg över 300 bruttoton. Via systemet AIS kan man på VHF-frekvenserna få information om fartygen i realtid, till exempel position, kurs, last och destinationshamn. AIS skickar automatiskt och fortlöpande information om fartyget samtidigt som systemet tar emot den information som andra fartyg skickar. Myndigheterna får informationen via basstationer på fastlandet och via dessa kan även korta säkerhetsmeddelanden skickas till fartygen.

I dag har fartygstrafikledarna inte fartygens exakta färdplaner. Således kan de inte granska en plan i förväg och inte heller övervaka hur den realiseras. När färdplanerna skickas i förväg är det möjligt att bilda sig en bättre helhetsuppfattning om trafiken och att ingripa i tid vid eventuella farosituationer.